Mag- och tarmhälsa

Mag- och tarmhälsa

Du har säkert hört talas om probiotikatillskott - kapslar med levande bakterier (mikroorganismer). De vanligaste bakterierna är laktobaciller och bifidobakterier. Tillskotten kan även förekomma i flytande form, pulverform eller som tillsatser i olika livsmedel. Dessa tas för att uppnå en terapeutisk effekt. Exempelvis i samband med antibiotikaanvändning, vid diarré eller tillfällig störning i tarmfloran. Probiotika används ibland även vid behandling av Clostridium difficile-infektion, förstoppning och irriterad tarm (IBS). Forskning tyder på att probiotika kan vara bra för hälsan, både att dricka och äta. Däremot är det inte tillåtet att göra specifika hälsopåståenden om probiotika idag.

Visste du att probiotika egentligen inte klassas som ett kosttillskott utan i själva verket tillhör gruppen naturläkemedel och är en medicinteknisk produkt? Det finns några kända biverkningar men de är milda och handlar om gasbildning och uppblåsthet.

Verkningsmekanism

Probiotiska mikroorganismer kan påverka tarmfloran på två kända sätt: genom utsöndring av ämnen och genom konkurrens om näring och utrymme i tarmen. En känd verkningsmekanism är den antibakteriella effekten. De probiotiska bakterierna konkurrerar ut skadliga bakterier (patogener) i tarmen, vilket ökar tarmens motståndskraft mot infektioner. Effekten bygger på att de probiotiska bakterierna får fäste i tarmväggen och kan, om de lyckas föröka sig och leva kvar i tarmkanalen, minska angrepp från patogener. Laktobaciller tros öka tarmens slemutsöndring, vilket också är positivt av samma anledning.

En annan verkningsmekanism är effekten på immunförsvaret genom att stimulera produktionen av olika försvarsmolekyler. Det innebär att immunförsvaret blir starkare och bättre på att bekämpa sjukdomsalstrande bakterier och virus. I vissa studier har man sett en minskning av inflammationsmarkörer vid intag av probiotika. Det verkar även som att syntesen av antikroppar kan öka. Det är dock individuellt om man får dessa effekter eller inte - det verkar som att individens hälsotillstånd påverkar.

Effekt på IBS

Det finns viss vetenskaplig evidens som stödjer användande av probiotika vid IBS. Flera olika bakteriestammar har undersökts i syfte att lindra IBS-symtom. Kliniska studier har visat att probiotikatillskott förbättrar symtomen vid IBS, framför allt magsmärta, måttligt. Bäst resultat har visats vid forskning på en specifik stam kallad Bifidobacterium infantis 35624. Denna stam minskar magsmärta, uppblåsthet och begränsad tarmrörelse inom en veckas behandling. En metaanalys från 2019 föreslår en trend att probiotika med flera olika bakteriestammar kan ha större potential att minska IBS-symtom än probiotika med bara en eller ett fåtal olika stammar. 

Avslutningsvis

Probiotika kan alltså vara värt att testa för att lindra besvär som diarré, förstoppning, uppblåsthet och gaser, samt för att förebygga infektioner genom att stärka immunförsvaret i tarmen. Min rekommendation är att testa en sort i taget, gärna en sort som innehåller mjölksyrabakterier från flera olika stammar, och att äta den under 30 dagar och sedan utvärdera effekten. Det är viktigt att man tar probiotika i samband med måltid och att man samtidigt äter en fiberrik och varierad kost. Det ökar nämligen chansen att de probiotiska bakterierna fäster i tarmen så att de kan försöka sig och ge önskad effekt. Kom ihåg att inget kosttillskott ersätter en sund livsstil och en varierad kost. Det bästa du kan göra för din tarm är att äta mycket grönsaker, frukter, bär, nötter, frön, baljväxter och fullkornsprodukter då dessa livsmedel innehåller rikligt med fibrer som matar våra goda tarmbakterier.

Skribent: Lovisa Söderman, näringsfysiolog.
www.kostkunskap.se
Instagram: kostkunskap.se